Den 21-23 september, kommer jag befinna mig på Vävmässan i Växjö. Ni hittar mig och Kulturlagret i monter 39 (den där mysiga med udda gamla möbler och ett överflöd av halvylle).
Kom dit, det blir kul!
Denna webbsida kommer inte längre att uppdateras utan ni hittar mig i stället på www.kindbergskan.com
Den 21-23 september, kommer jag befinna mig på Vävmässan i Växjö. Ni hittar mig och Kulturlagret i monter 39 (den där mysiga med udda gamla möbler och ett överflöd av halvylle). Kom dit, det blir kul!
0 Kommentarer
Lagom tills vintern började infinna sig gick termostaten i ateljén sönder, så motivationen är låg just nu.
Istället för att väva ägnar jag mycket tid åt olika stickprojekt och drömmer om mer tid åt mitt hantverkande. För att hålla värmen bjuder jag på gamla bilder på trasiga textila redskap. Medan solen gassar som värst in i ateljén passar jag på att visa upp vad jag väver just nu. Ett linnetyg med fiskben i varpriktningen, som ska användas som bärsjal. Kunden sysslar mycket med både lajv och historiskt återskapande och behöver en bärsjalar som smälter in på evenemangen.
Jag har själv inte speciellt mycket erfarenhet av bärsjalar så detta är lite av ett experiment. Tyget måste vara stadigt men samtidigt smidigt, en inte helt självklart kombination i alla lägen. Fint som snus blir det i alla fall! Måndagar är heliga på något sätt. Det är nämligen den dagen i veckan som jag jobbar med vävningen. Mycket är det som ska hinnas med, inte bara vävning. Idag passar jag på att uppdatera hemsidan och planera för framtida projekt. Det är nämligen så att östgötadrällen Strå börjar närma sig sitt slut. För varje vävd halvmeter sätter jag ut en gul markering. Hittills 16 st och jag räknar med att kunna sätta ut några till innan varpen tar slut. När väven är helt klar ska den få flytta vidare till Hemslöjden i Östergötland där den kommer finnas till försäljning. Det är alltid lite sorgligt att lämna från sig ett alster samtidigt som det är tillfredställande att få gå vidare med nya idéer.
Det tog sin lilla tid, men strax innan jul blev min valnötskofta äntligen klar. Färgen blev inte som jag önskat, när man färgar med valnöt ska färgen kunna bli mörkt brun men jag fick bara till något som mer liknar ljus nougat, på gränsen till beige. Jag har redan börjat tröttna på färgen och funderar nu på om jag ska färga över med björklöv, krapp eller vänta till det är säsong för valnötter igen.
Modellen är helt efter eget huvud och jag blev supernöjd! Den blev precis så lång och stor som jag ville. Det är inte ofta jag har UFOn liggandes, här har vi undantaget! (För er som inte vet vad ett UFO är så står det alltså för UnFinished Objects.) Ni vet den där känslan när man har stickat en fin tröja i lyxigt garn och man ser ut som en skrynklig korv när man tar på sig den? Need I say more? På min födelsedag fick jag några härvor Manos Wool Clasica som snabbt blev en tröja. Någonstans på vägen kände jag att det var något som inte stämde men tro inte att jag lyssnade på det! Nejnej, här skulle det stickas klart, "det ser säkert bättre ut när tröjan är helt klar...." Sedan dess har den legat i en skämmashög. Det är några månader sen nu. I kväll repar jag upp och köper en härva till!
...är lite som att börja om. En ny ort, ett nytt hus och en ny ateljé. Nya kontakter som ska knytas och nya möjligheter som öppnas.
Jag har inte hunnit väva sen maj. Vävstolen ligger som ett stort plockepinn i min ateljé och längtar efter att få bli ihopsatt. I slutet av maj hängde jag med Sätergläntans vävelever till stampen i Dala-Floda för att hjälpa till att stampa vadmal. Eleverna hade tillsammans vävt några meter ylletyg och skulle nu få uppleva hur det var att stampa vadmal som förr.
Själv har jag tidigare stampat en del vadmal men då i en maskinstamp. Stampen i Dala-Floda drivs av vattenkraft och är därför mer personlig, lurig och spännande. Rent av farlig om man inte är försiktig, det krävs att man är vänlig men bestämd när man startar och stoppar processen. Vi passade också på att prova på att stampa vadmal per fot i en träbalja. Allt som allt, en lärorik och framför allt rolig dag. Jag hoppas att det blir en tradition! En grön spedetröja ska bli till. Garnet jag tänkte använda fanns inte i rätt färg så jag valde istället en mörkgrå nyans och plockade färska björklöv att färga garnet med. Resultatet blev, tja vad ska man säga? Garnet lyser i gröngult och doftar helt underbart av björk. Jag är nöjd. Mycket nöjd. Det kommer att bli en fantastisk spedetröja. Efterbadet utnyttjade jag också genom att färga en gammal grå kofta och en vit väst, båda i ull. Inget slösande här inte.
Linnelärft. Tunna trådar, mycket damm. När det blir stort ska det bland annat bli en opplöt till min folkdräkt. |